Blev Ordet inte verkligt kött

1. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem växte i Maria då? 
Och var han inte verklig Gud,
vems välde framhöll Gabriel?

2. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem blev då lagd på halm och strå?
Och var han inte verklig Gud,
till vem sjöng änglar lov och pris?

3. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem var det Josef omskar då?
Och var han inte verklig Gud,
för vems skull steg en stjärna fram?

4. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem ammades av jungfrun här?
Och var han inte verklig Gud,
vem dyrkades av visa män?

5. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem lades då i Symeons famn?
Och var han inte verklig Gud,
vad såg den gamle saliggjord?

6. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem flydde till Egypten snart?
Och var han inte verklig Gud,
vem uppfyllde profetens ord?

7. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem döptes sedan i Jordan?
Och var han inte verklig Gud,
om vem sa Fadern "käre Son"?

8. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem fastade och frestades?
Och var han inte verklig Gud,
vem var det änglar tjänade?

9. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem bjöds till Kanas bröllopsfest?
Och var han inte verklig Gud,
vem gjorde vatten där till vin?

10. Blev Ordet inte verkligt kött,
vems händer bröt då fem små bröd?
Och var han inte verklig Gud,
vem mättade då tusentals?

11. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem sov på sjön Gennesaret?
Och var han inte verklig Gud,
vem kunde stilla vind och våg?


12. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem satt så trött vid Sykars brunn?
Och var han inte verklig Gud,
vem gav åt kvinnan livets dryck?

13. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem gick då här som en av oss?
Och var han inte verklig Gud,
vem gjorde alla underverk?

14. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem grät då Lasarus var död?
Och var han inte verklig Gud,
vem sa då: Lasarus, kom ut!  

15. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem hängde pinad på ett kors?
Och var han inte verklig Gud,
vem skakade då jordens grund?

16. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem led och dog bland rövare?
Och var han inte verklig Gud,
vem löfte gav om paradis?

17. Blev Ordet inte verkligt kött,
vems sår fick Tomas känna på?
Och var han inte verklig Gud,
vem var det Tomas nämnde så?

18. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem gjorde eld vid stranden sen?
Och var han inte verklig Gud,
vem fyllde näten helt med fisk?

19. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem var det då apostlarna
fick se bli tagen härifrån
till härlighet i himmelen?

20. Och var han inte verklig Gud,
vem tillbads då av änglarna,
till vem sa Fadern: "sätt dej här
på högra sidan av min tron"?  

Förlossningen är vunnen

 

1. Förlossningen är vunnen: 

Guds son från evighet 

av Fadern är upprunnen 

till världens salighet. 

Han är den morgonstjärna, 

som lysa kan och värna 

i mörker och i kval. 

2. Han människa är vorden. 

en lovad nådatid 

har uppgått över jorden 

med ljus och hopp och frid. 

Nu dödens makt är krossad 

och syndens boja lossad 

och öppnad himlens port. 

3. O Kriste, oss benåda,

så att i tron vi må

ljus i din sanning skåda,

liv av din kärlek få.

Till dig vårt hjärta längtar,

från världens flärd det trängtar

till din rättfärdighet.

4. Din Fader dig allena

har givit allt i hand,

att du må allt förena

med trons och fridens band,

och så åt dig förvärva

ett folk som sällt skall ärva

det rike du berett.

5. Vad Fadern dig har givit, 

du ej borttappa vill; 

du för till rätta livet 

allt vad dig hörer till. 

Dit värdes mig ock föra, 

att jag må dig tillhöra 

i tid och evighet.

Var välkommet, Herrens år

1. Var välkommet, Herrens år,
som har kommit till oss!
Julens natt, då vår Herre blev född,
blev himmelens glans över jorden strödd.
Välkommet, nyår, som har kommit hit!

2. Var välkommet, Herrens år,
som har kommit till oss!
Påskens morgon, då Herren uppstod,
i graven så trång Livets träd slog rot!
Välkommet, nyår, som har kommit hit!

3. Var välkommet, Herrens år,
som har kommit till oss!
Pingstens dag, då Guds Ande kom ner,
då kom den som kraft i vår svaghet ger.
Välkommet, nyår, som har kommit hit!

4. Var välkommet, Herrens år,
som har kommit till oss!
Herrens år med vår Guds välbehag
oss fyller med glädje var Herrens dag.
Välkommet, nyår, som har kommit hit! 

Ära vare Gud i höjden

Sången om Kristus skall aldrig få tystna

 

Och det hände vid den tiden

Nu har Kristus kommit

Mitt i vintern var det

Nu i den heliga timman

Jungfru Maria till Betlehem gick

1. Det lyser en stjärna i Betlehems stad,
lovat vare Guds heliga namn!
Däröver blev jungfru Maria så glad,
där var Guds helige Ande.  

2. Se, jungfru Maria till Betlehem gick,
lovat vare Guds heliga namn! 
Och Jesus, sin förstfödde, där hon fick,
där var Guds helige Ande. 

3. Hon lindade honom och la honom ner,
lovat vare Guds heliga namn,
i krubban, hans märkliga nattkvarter,
där var Guds helige Ande. 

4. Å lilla Maria så vacker hon står - 
lovat vare Guds heliga namn! - 
med barnet på armen och utslaget hår 
och så Guds helige Ande.

Kom hit, ni änglar, gör nu det

1. Kom hit, ni änglar, gör nu det, 
- ära, ära, ära vare Gud i höjd! -
kom, sjung och spela, blås trumpet! 
Halleluja, halleluja,
om Jesus med Maria sjung!

2. Låt oss av himlens fröjd ta del 
- ära, ära, ära vare Gud i höjd -
med orgel och med strängaspel!
Halleluja, halleluja,
om Jesus med Maria sjung!

3. Ja, sjung om frid på stridens jord
- ära, ära, ära vare Gud i höjd -
om allt han lovat i sitt ord!
Halleluja, halleluja,
om Jesus med Maria sjung!

Du är ljus, inget mörker bor i dej

Himlens stjärna fordom ledde

1. Himlens stjärna fordom ledde 
Österlandets vise fram, 
med sitt klara sken beredde 
dem en väg så lyckosam. 
De fick möta i stor fröjd 
Frälsaren från himlens höjd. 

2. Himlens stjärna ännu lyser 
genom världens mörker klar, 
leder dem som längtan hyser 
att se Herren uppenbar. 
Stjärnan över nattlig jord 
är Guds eget sanna ord. 

3. Milde Jesus, led oss trogen 
på din goda viljas stig, 
gör vår själ för himlen mogen, 
till ditt rikes verk oss vig, 
så att vi på ordets grund 
fasta står i ditt förbund.

4. Hjälp att ordet som du talar 
rent förkunnas på vår jord, 
från den varma söderns dalar 
ända upp i frusen nord. 
Så din goda vilja var 
för att frälsa en och var. 

5. Må din sannings ljus, det klara, 
över världen spridas ut, 
så en tallös mänskoskara 
finner frid i dej till slut 
och som Österns visa män 
ser din väg till himmelen.