Herodes, varför fruktar du

 


1. Herodes, varför fruktar du
när Herren Jesus kommer nu?
Ej dödligt rike söker han
som himmelriket skänka kan.

2. De visa följer stjärnans gång,
hon leder dem till krubban trång.
Med myrra, guld och rökelse
de hyllar världens Frälsare.

3. Han är Guds Son och går åstad
att helgas genom dopets bad.
Guds Lamm som utan synder var,
så världens synder på sej tar.

* 4. Må, Jesus, äran ges till dig
av hela världen och av mig,
till Fadern och till Anden blid,
från nu och intill evig tid.

På krubbans strå man lade dej

1. På krubbans strå man lade dej,
o Jesus, himlens Förste, 
och människor ej kände dej, 
fastän du är den störste. 
Du bådades av stjärnors gång, 
du prisades av änglars sång; 
för världen var du ringa. 

2. Med villig håg du tog dej an 
det kall du valts att sköta. 
Man hos de fattiga dig fann, 
du alla ville möta. 
Dej låg om hjärtat, Helige, 
att ej förlora syndare 
som åt dej anförtroddes. 

3. Du mild, av hjärtat ödmjuk var; 
ditt ord gav ro i själen. 
Till alla samma tröst du bar, 
till kungen som till trälen: 
ett hopp, en tro, en evig Far, 
som hjärta för oss alla har,
förlåtelse, försoning. 

4. Du tålig var till smädlig död, 
ja, intill korsets pina. 
Du dej, Guds Lamm, åt bödlar bjöd
och flyddes av de dina. 
Men därför en gång i ditt namn 
böjs varje knä, och himlens hamn 
åt mänskor du förvärvat. 

5. För dej ej världen hade band 
och graven inte stängsel, 
förgängelsen ej hade tand 
och helvetet ej fängsel. 
Din seger evigt vittne bär, 
att den som ren och helig är, 
är också ensam mäktig. 

6. Befäst oss, Jesus, i din tro, 
din lära, ditt exempel! 
Din Ande låt i hjärtat bo 
och gör det till ditt tempel, 
så vi med dej, som du oss bjöd, 
kan be i både liv och död: 
o Fader, ske din vilja!

Från himlen änglaskaran kom

 


1. Från himlen änglaskaran kom
som herdarna berättat om.
Var inte rädd! En ängel sa:
Ett barn är fött åt er idag!

2. Och i en krubba är det lagt,
i Davids stad, som Mika sagt.
Er Frälsare det barnet är,
Messias, Herren själv är här!

3. Så gläds åt detta som nu skett,
att Gud med er har blivit ett!
Han föddes med ert kött och blod,
som liten bror så varm och god.

4. Kan synd och död då segra mer?
Ni har ju Herren själv hos er.
Nu helvetet och satan gnyr,
den Gud som tjänar er de skyr.

5. Så sätt all tro och lit till den
som fötts åt er som Frälsaren!
Trots allt som vållar sorg och ve
han aldrig vill er överge.

6. Han varje mänska handen räckt,
ni är ju nu med honom släkt!
Förmer än änglaliv är det,
så tacka Gud i evighet! 

Dej vare lov o Jesus Krist

1. Dej vare lov, o Jesus Krist,
som mänska blev, fast utan brist.
En jungfru i sin kropp dej bar,
stor glädje bland Guds änglar var.
Ära vare Gud!

2. Den högste Faderns ende Son
kom hit till krubbans hö och strå.
Han som det högsta goda är
blev kött och blod i ringhet här.
Ära vare Gud! 

3. Maria i sitt sköte bar
Guds Son som före världen var.
Det barn hon fick har i sin hand
båd jord och himmel, hav och land.
Ära vare Gud!

4. Nu Ljuset av Guds Ljus gått opp
och ger åt världen liv och hopp.
Det lyser oss i mörkret så
att vi som ljusets barn kan gå.
Ära vare Gud!

5. Sann mänska och sann Gud han är
som kom till oss på jorden här.
Han tar oss ur bedrövelsen
och leder oss till himmelen.
Ära vare Gud!

6. Fast utan synd blev han oss lik,
nu gör hans fattigdom mej rik.
Guds rikes skatt jag redan får
och en gång bland hans änglar står.
Ära vare Gud!

7. Allt detta har han oss berett
och i sin kärlek åt oss gett.
Så gläd dej nu, du kristenhet,
och sjung Guds lov i evighet:
Ära vare Gud! 

På Betlehems ängar i natten så stilla

1. På Betlehems marker i natten så stilla
en skara av herdar helt plötsligt blev väckt.
Det klarnar så hastigt, Guds änglar så milda
står fram där i himmelens skinande dräkt,
med strålande vingar,
gott budskap de bringar:
"Vi nu er förkunnar en glädje så stor!"
Ja, änglarnas härar
sjöng: "Gud vare ära!
Er Frälsare kommit och nu bland er bor."

2. Det budskapet länge har gått över jorden,
att Jesus till frälsning för syndare kom.
Ja, vi som hör hemma långt uppe i Norden,
har också, o Herre, hört talas därom.
För du som oss kände
ditt ord till oss sände,
ditt hjärtelag mot oss vi nu kan förstå.
Så måtte då mången
vid änglalovsången
få lust att med allting till Frälsaren gå! 

3. Stor glädje ska folken på jorden erfara!
Var själ som vill komma kan här ta emot
den gåva från Gud, som han lät uppenbara,
den ligger nu redo vid syndares fot.
Så många är komna
som saligt fått somna
i tron på sin Jesus, är hemma hos Gud.
Men många sej vände
från gåvan han sände,
föraktade Frälsaren, glömde hans bud.

4. O, må vi då alla som än här får vandra
med glädje rätt lyssna till änglarnas sång,
så vi kring Guds tron åter skådar varandra,
när här vi har slutat vår vandring en gång.
Då frälsta vi skulle
lovprisa till fullo
det barn som i krubban i Betlehem låg.
Må hela vår skara
i himlen få vara,
hans kärlek långt bättre vi då ska förstå!

Född av kvinna under lagen

1. "Född av kvinna under lagen" - 
se din broder i ett stall! 
Men i stallet börjar dagen: 
han har botat Adams fall. 

2. Barnaskap åt dej han vunnit, 
du står skriven i hans sår. 
Själv han döden övervunnit, 
Kristi seger är nu vår. 

3. Mot din Frälsare du väger 
dock så lite, käre vän! 
Synd och fromhet som du äger 
kommer ej i räkningen. 

4. Vad du känner, ser och tycker, 
o, det väges aldrig här. 
Fastän mycket här dej trycker 
är du friköpt som du är. 

5. Börja då att honom lova, 
glöm så dina "men" och "ack"! 
För så outsäglig gåva 
kan du gärna säga tack! 


6. Visst vill Jesus gärna se dej,
hur bedrövligt det än gått.
Skiljebrev han ej kan ge dej,
skiljebrev har ingen fått. 

Nu glädjens timme inne är

1. Nu glädjens timme inne är
och manar oss till sång.
Vi stämmer upp den lovsång här
som änglar sjöng en gång:
Ära vare Gud i höjd,
frid på jorden, frid och fröjd,
över oss Guds välbehag
på denna glädjens dag!

2. I mörkret som på jorden var
ett ljus har blivit tänt.
Guds kärlek blivit uppenbar
i gåvan som han sänt.
Ära vare Gud i höjd...

3. Ja, låt oss nu till krubban gå
och hyllning honom ge.
Han vilar där på hö och strå,
vill bli vår Frälsare.
Ära vare Gud i höjd...

4. O tänk att han, Guds egen Son,
sej ner till jorden sänkt!
Allt högmod vänder han sej från,
de små sin nåd han skänkt.
Ära vare Gud i höjd...

Barn av nåden

1. Barn av nåden här på jorden,
lägg nu från er synden all!
Frälsningen är verklig vorden
där i Betlehems låga stall.

2. Där ett barn oss fött nu blivit,
över det gläds änglars här.
Gud sin ende Son oss givit,
livet för oss öppnat är.

3. Detta barn om vilket alla
profetior talade
vill i nåd all världen kalla
till sej vid sin födelse.

4. Han har burit all vår sveda,
sönderbrutit plågarns stav,
och på korset har han sedan
friat oss från lagens krav.

5. När av nåd Guds hjärta brister
sänks vår synd i glömskans hav,
all sin rätt den onde mister
då förlåtelse Gud gav.

6. Lagen ska dej inte fälla
vid vår Herres domarbord,
du som låter Ordet gälla 
står där fullt rättfärdiggjord.

7. Gud minns inte dina synder,
genom Jesus han dej ser.
Borta är nu lagens tyngder,
du är inte dödsdömd mer.

8. Sion glädjen in ska ringa,
Ordet har ju blivit kött!
Ja, må sången ljuvligt klinga:
Jesusbarnet är nu fött!

Upp, gläd er alla, gläd er nu

Alt. koral:




Alt. koral:



1. Upp, gläd er alla, gläd er nu,
ja, gläds åt julens glädjebud,
i Herren Jesus gläd er!
Och se hur nära himlen är,
när han som håller världen kär
i kött och blod sej kläder!

2. Betryck och bitterhet, försvinn!
Guds glädje må vi släppa in,
så att han glad får lyssna
till hjärtats bön och tack och tro,
ja, får hans glädje i oss bo
ska sången aldrig tystna.

3. Gud, låt din frid, som högre är
än vårt förstånd kan fatta här,
vårt hjärta väl bevara
i Kristus Jesus, så att vi
kan få en jul med glädje i
som aldrig bort ska fara!

Nu gläd dej, du Sions förskingrade skara

1. Nu gläd dej, du Sions förskingrade skara,
stå upp, för din framtid är härlig och skön!
Din Gud ska församla sitt folk och besvara
det kämpande hjärtats förtvivlade bön.
Sin spira han höjde
ur Israel opp;
dess anblick dej fröjde
och vare ditt hopp!
Dess strålande glans ska i evighet vara
och bringa dej himmelens glädje som lön.

2. O härskarestav, du din skönhet ej vinner
av guld eller silver och ädlaste sten,
men morgonens gyllene prakt dej ej hinner,
ej middagens klaraste, solvarma sken!
Ej Libanons cedrar
dej ärofull gjort.
Den Högste förnedrar
vad världen har stort.
Men utvald av honom din härlighet brinner
så underbart hög och så lysande ren.

3. Välsignad sej höjer ur Jakob en stjärna,
en spira sej höjer ur Israel.
Ett fridens banér ska Guds menighet värna
i glädjens och trygghetens eviga tjäll.
Guds heliga händer
nu fattar dess stav,
och riken och länder
besegras därav.
De heliga bor i dess strålar så gärna
och skådar sin konung, Immanuel.

4. Hans konungaspira är frälsningens spira
och kärlek och nåd är dess ljuvliga glans.
Och levande tro och sann gudsfruktan virar
omkring den en evig och grönskande krans.
Och själen sej svingar
till Barnet så glad,
och lovsången klingar
i Betlehems stad.
Ja, lovom den Konung, vars högtid vi firar,
ty riket och makten och äran är hans.

5. Se, jorden den vida hans välde ska skåda
och död ska i rikaste liv bli förbytt.
Och Gud sitt förlorade barn ska benåda,
den Gud som förblir och som gör allting nytt.
Då helas och skäras
en blödande värld;
i eld ska förtäras
dess blodiga svärd.
Och riket från Gud ibland folken ska råda
och mörker och nöd då för evigt har flytt.

Jord och himmel, fröjda er

1. Jord och himmel, fröjda er,
halleluja,
Gud i dag sin Son oss ger,
halleluja!
Oss till frälsning vorden
//: är han sänd till jorden ://

2. Se, den skönsta blomstervår,
halleluja,
spirar upp i Jesu spår,
halleluja!
Oss till frälsning vorden
//: är han sänd till jorden ://

3. Allt är honom underlagt,
halleluja,
kraft och seger han oss bragt,
halleluja!
Oss till frälsning vorden
//: är han sänd till jorden ://