Som barn i krubba Jesus låg

1. Som barn i krubba Jesus låg
fast himmelen han äger.
Hans kudde var av hö och strå,
mörkt var det kring hans läger.
Men stjärnan över huset stod
och oxen kysste barnets fot.
Halleluja! Halleluja för Jesus!


2. Vår jul kan nu bli god och glad,
trots synd och sorg och smärta:
ett barn är fött i Davids stad
med tröst för varje hjärta.
Till barnets enkla bädd stig in
och julfrid som Guds barn där finn.
Halleluja! Halleluja för Jesus!

Text: Hans Christian Andersen 1832 (27 år)
Musik: Niels Wilhelm Gade 1859 (42 år)

Åter strålar julens stjärna

1. Åter strålar julens stjärna
över mörk och kulen jord,
och som förr nu klingar åter
ängelns fröjdefulla ord:
"Född är Frälsaren och Herren,
Konungen i Davids stad!"
Varje mänska, ung och gammal,
sjung och var av hjärtat glad!

2. "Jag bär bud till er om glädje",
ljuder ängelns hälsning kär.
Hör, min vän, åt dej och alla
denna glädje ämnad är!
Ty för alla folk på jorden
detta bud förkunnas skall:
Jesus kom att världen frälsa,
bota Adams syndafall!

3. Ära vare Gud i höjden,
som i kärlek underbar
ende Sonen, Jesus Kristus,
till vår frälsning givit har!
Född är Frälsaren och Herren,
Konungen i Davids stad,
varje mänska, ung och gammal,
sjung och var av hjärtat glad!

Til Betlehem mitt hjärta

Alt. koralvariant:

1. Till Betlehem mitt hjärta
i stilla pilgrimsfärd
nu skyndar från den smärta
som bor bland tidens flärd.
Där vill min själ sej gömma,
där har min tro sin skatt.
Jag vill ej Jesus glömma,
sen han fått hjärtat fatt.

2. Men varför kan jag skåda
all världens Herre här,
där lyktan kan förråda
blott armod, nöd, besvär?
Hur kan väl himlens förste
i mörka stallet bo,
bland konungar den störste
i krubban söka ro?

3. Jo, genom det du visar
att du är allas vän,
och därför tiggarn prisar
dej liksom konungen.
Den ringaste på jorden
du ödmjukt närmar dej
och säger kärleksorden
som tron tillägnar sej.

4. Tillbedjande jag skådar
dej Gud och mänska sann!
Du i ditt ord mej bådar
allt gott du vill och kan.
Så ringa och så mäktig,
så liten och så stor,
från himlen hög och präktig
du kom och bland oss bor.

5. Kom, kom, jag har upplåtit
mitt hjärtas dörr för dej,
du som mej allt förlåtit,
med Gud försonat mej!
Kom, Jesus, för att gästa
här i mitt hjärtas hus
och vårt förbund befästa
i nåd, i tro, i ljus!