Faderns och Marias Son

1. Faderns och Marias Son, 
du för oss är nådens tron! 
Gud och mänska ligger där 
och ett barn i krubban är. 
Hjälte, stark i evighet, 
fylld av kraft och väldighet, 
prisad av din kristenhet! 

2. Fastän fattig, rikt du ger 
där en fattig själ du ser. 
Fastän liten, stort du gör, 
när du ondskans makt förstör. 
Du är här. Bli uppenbar 
inför alla och envar, 
Gud och mänska underbar! 

3. Låt din nåd och trofasthet 
ifrån nu i evighet 
bli allt kärare för mig. 
Låt mig aldrig lämna dig. 
Skulle mörkret sänkas ner 
på min väg, bli då än mer 
den som ljus och ledning ger. 

4. Såsom herdarna en gång 
låt mig nu få ana sång 
ifrån himlen om Guds frid 
också över denna tid. 
Sen till platsen led du mig 
där min oro stillar sig 
i tillbedjan inför dig.

Text och copyright: Christian Braw efter Johann Olearius ("Wunderbarer Gnadenthron")

Ett barn idag är oss givet

1. Ett barn i dag är oss givet,
en son har skänkts oss idag!
I honom finner du livet,
i honom Gud har behag.
I honom uppgår för alla
den nya himmelens sol.
Låt nu de orden få skalla
med kraft från pol och till pol!

2. I världen krigen hörs bullra
och makt sej spänner mot makt.
Men på den spädaste skuldra
är herradömet dock lagt.
Och överänglarnas skara
kring honom prisande står,
som är och var och ska vara
då jord och himmel förgår.

3. Han Råd och Underlig kallas,
så må han råda för dej!
Han känner hjärtana allas
och allt som undangömt sej.
Han heter Kraft, så var stilla,
låt honom föra dej an!
Vem kan nu göra dej illa,
sen han för dej blivit man?

4. Han, Hjälten, stred för dej striden,
bröt sönder mörkrets förbund.
Han, Fridens Furste, till friden
har lagt den säkraste grund.
Han Evig Fader vill vara
för dej, och då ska du tro
att den är trygg för all fara,
som har i honom sin ro. 

Jag står nu vid din krubba här

Alt. koral:




1. Jag står nu vid din krubba här,
du som är själva livet,
och fram till dej, o Jesus, bär
vad mej av dej är givet.
Ta mot min ande, själ och kropp,
mej fyll med kärlek, tro och hopp
och allt som dej behagar!

2. Förrän jag föddes såg du mej
och föddes till min frälsning,
förrän jag lärde känna dej
du gav mej löftets hälsning,
förrän du mej till mänska gjort
du utvalt mej till något stort:
att vara din för evigt!

3. Jag låg i dödens djupa natt,
men du mej ville smycka,
du kom och förde med en skatt
av ljus och liv och lycka.
Du sol som livets ljus har sänt,
du sol som tron i mej har tänt,
så skönt och milt du strålar!


4. Om, Jesus, du mej nåden ger
att evigt bli dej nära,
så vill jag redan mer och mer
dej i och med mej bära.
Ja, låt mej nu din krubba bli!
Kom, kom och fyll mej inuti
med dej och all din glädje!

För en utförligare och originaltrognare översättning, se Katarina Eliassons från 2006!