Mor Maria satt och sjöng

1. Mor Maria satt och sjöng,
hon Guds ord i hjärtat gömt,
hon höll Jesus på sitt knä.
Gud bevare folk och fä!

2. Gud bevare stad och land!
Gud bevare kvinna, man!
Gud bevare stora, små!
Jesus vare här också!

Se, natten flyr för dagens fröjd

1. Se, natten flyr för dagens fröjd,
och änglars röst från himlens höjd
till markens herdar budet bär
att född den gode herden är.

2. I stilla glans han träder fram.
Av spridda får och späda lamm
han sig en hjord församla vill,
som hör hans himmelrike till.

3. Saktmodig, mild och utan skuld
han ej med silver eller guld,
men med sin lydnad och sin död
ska lösa oss från evig nöd.

4. Hans kyrka, i sitt frö så späd,
ska växa till ett skuggrikt träd,
som sina grenar sträcker ut
kring jordens rund till tidens slut.

5. Likt sommarregnets ljuva fall
hans ord all världen glädja skall
och skaffa frukt till evig tid
i sanning, helgelse och frid.

6. Och himmel ska förgås och jord,
men aldrig någonsin hans ord.
Hans namn av alla tungors ljud
ska vara Frälsare och Gud.

7. Stå upp, var ljus, du mänsklighet!
Ditt namn ska vara kristenhet,
din ära och din själaro
att på din Herre Jesus tro.

*8. Högtlovad vare Herrens nåd,
hans makt, hans underfulla råd,
högtlovad i all evighet
den Eviges barmhärtighet!

Är det väl möjligt?

Barn från Guds himmel

När Jesusbarnet föddes

Lovsång i natten klingar

Julen med sin glada sång

Den nyfödde Jesus

Ett skepp nu kommer lastat

Alt. koralversion (utjämnad rytm):



1. Ett skepp nu kommer lastat,
med nåd och frid ombord.
Det bär Guds Son inom sej,
Guds Son som är Guds Ord.

2. Se skeppet glider framåt,
det bär en dyrbar last,
dess segel är Guds kärlek,
Guds Ande är dess mast.

3. Dess ankare når jorden
när Ordet här blir kött.
Ja, Herren själv blir mänska,
ett barn åt oss är fött.

4. I Betlehem det föddes,
i krubbans halm och strå.
Nu det som var förlorat
kan frälsas, Gud ske lov!

5. Men den som nu med glädje
det barnet kyssa vill,
den måste också lida,
med honom dö därtill,

6. dö bort från synd och högmod
och så till liv uppstå,
med korset på sin skuldra
till paradiset gå.

7. Maria, Herrens moder,
vi prisar salig nu.
O Jesus, du vår broder,
högtlovad vare du!

Hör goda nyheter, hör vad som hände

1. Hör goda nyheter, hör vad som hände,
ja, vitt och brett må det talas därom!
Detta är dagen som Herren oss sände,
den efterlängtade äntligen kom!
Undret har skett!
Frälsning Gud gett!
Låt oss då fröjdas och glädjas i ett!

2. Kungar och furstar så hjärtligt har längtat
efter att skåda den härliga dag
då de den Frälsare de hade väntat
skulle få se till sitt hjärtas behag.
Tiden dock gick,
aldrig de fick
skåda sin Kung med sin jordiska blick.

3. Men vi som lever, vi må oss nu fröjda,
för vi kan sjunga av hjärtat i tro:
Hindren som skymde är nu undanröjda,
Herren har kommit att här bland oss bo.
Herren så kär,
Herren är här,
vi har fått se hur han verkligen är.

4. Akta dej, djävul, ja, sörj nu och klaga!
Vem ska du stämma när jungfrun har fött?
Vem vill du nu inför Herren anklaga?
Vet du att Kristus är kött av vårt kött?
Är det nu så,
vad gör du då?
Kristus kan hela din här emotstå!

5. Var då välkommen, bror Jesus, du kära,
var då välkommen i människokropp!
Ingen så högt vill vi tacka och ära,
du är vår räddning och du är vårt hopp!
Du ska ha tack,
lovsång och tack,
till dej, Välsignade, stiger vårt tack!

Hör på änglarna och sjung

1. Hör på änglarna och sjung
lovsång till en nyfödd kung!
Hör nu himlens glädjebud
och försona er med Gud!
Jordens folk, ge glädjen rum, 
dela änglarnas triumf!
Lyssna nu och sjung med dem,
Kristus fötts i Betlehem!
Lyssna, mänsklighet, och sjung
lovsång till en nyfödd kung!

2. Dyrkad av sin änglahär
Kristus evig Herre är,
Gud av Gud, med Gud till Far,
kom då tiden inne var,
kom i mänskligt kött och blod,
inkarnerad, Gud är god,
är från morgon och till kväll
Gud med oss, Immanuel!
Lyssna, mänsklighet, och sjung
lovsång till en nyfödd kung!

3. Fridens furste på sin tron,
ja, Rättfärdighetens Sol,
hit med ljus och värme kom,
full av liv och läkedom.
Kungaprakten avstod han,
född att frälsa människan,
född att samla oss som flytt,
född att föda oss på nytt.
Lyssna, mänsklighet, och sjung
lovsång till en nyfödd kung!

Till högtid nu sej samlar

1. Till högtid nu sej samlar
i Jesu Kristi namn
de unga med de gamla,
för ingen är som han!
Han själv är julens gåva
till både slott och skjul,
vi honom högt vill lova,
med honom fira jul.

2. Å Jesus, att dej finna,
det är att ljuset nå,
att saligheten vinna,
att allt för intet få.
Oss lys och led så inga
försmår den glädjen stor,
så psalmen klart kan klinga
var än en mänska bor!

I denna sköna juletid

Alt. melodi:



1. I denna sköna juletid
bör alla sej förnöja
och bruka all sin konst och flit
för att Guds nåd upphöja.
Åt den som Gud i krubban lagt
vi vill av all vår själ och kraft
i anden oss få glädja.
Ditt lov ska höras, Jesus kär,
så vitt och brett i världen här
att mörkret måste bäva!

2. En liten son av Davids rot,
vår bror och Gud tillika,
för världens synders skull ju for
från fadershemmet rika.
Det var för svårt att tänka på
det slut vi annars skulle få,
det skar i Herrens hjärta,
och så i stor barmhärtighet
han kom till oss på jorden ned
att lindra all vår smärta.

3. Vårt lov och pris ska Herren ha,
fastän det är så ringa.
Hosianna och halleluja
ska hela livet klinga!
Guds ark nu i vårt läger är,
om fröjd och seger sjungs nu här,
mens hjärtat sej kan röra.
Vi sjunger om vad Gud oss gav,
ja, helvetet ska skaka av
att julens sånger höra.

4. Vi nu med salig visshet vet
att Gud står på vår sida,
han har ju sänt sin Son hit ned
för världens synd att lida!
Det vare vitt och brett bekänt
att Gud sin Son för oss har sänt
till jämmer, ve och våda!
Vem vill då inte vara glad
och följa med till Davids stad,
när Gud oss vill benåda?

5. Och blandas än min fröjdesång 
med suckar och med tårar,
jag mitt i korsets nöd och tvång
ser fram mot nya vårar.
När hjärtat är som mest beklämt,
har Herren glädjens harpa stämt,
så den kan bättre klinga,
för sorgsna hjärtan känner bäst
den salighet som julens fest
till människor vill bringa.

6. Halleluja, vår strid är slut,
så trösta dem som klagar!
Kan bitter snålhet hålla ut
i dessa glädjens dagar?
Sjung högt i sky och berg och skog:
Halleluja, nu har vi nog!
Vår fröjd är utan like!
Halleluja! Halleluja!
Guds Son är min, och jag får ha
med honom himlens rike! 

Dagen är kommen

Så milt lyser stjärnan

Det hände sej för länge sen

Underbar kärlek så stor

1. Underbar kärlek så stor! 
Sjung det ännu en gång! 
Underbar kärlek så stor! 
Ämnet för all vår sång! 
Änglar får budskapet föra, 
herdarna hänryckta höra, 
syndare, kan den ej röra 
dej, denna kärlek så stor? 
Underbar! 
Underbar! 
Underbar! 
Underbar kärlek så stor!

2. Underbar kärlek så stor! 
Fastän du fjärran är -
underbar kärlek så stor! -
Gud dej ännu har kär! 
Kom till den levande källa, 
som ifrån korset syns välla, 
som kan din själ tillfredsställa! 
Underbar kärlek så stor! 
Underbar, 
underbar,
underbar,
underbar kärlek så stor!

3. Underbar kärlek så stor! 
Sist i Guds himmels höjd
- underbar kärlek så stor! -
bjuds dej en evig fröjd! 
Frälsad från frestelsens snaror, 
räddad från jordlivets faror
får du bland jublande skaror 
prisa Guds kärlek så stor.
Underbar,
underbar,
underbar,
underbar kärlek så stor!

Jesus blev född i ett stall (Jesus är stor)

Alla tycker om att ta det lugnt ibland (Julens klockor, ring)

Österlandet kommer vi från

1. Österlandet kommer vi från,
hyllar nyfödd kungason,
genom sanden, 
ökenlanden,
lyser oss stjärnan då.  
Underbara stjärneljus,
strålande i nattens sus,
led mot väster
till den bäste,
fram till kungabarnets hus.

2. Guld jag har, följ med och sjung,
guld att kröna nyfödd kung, 
han ska råda,
rikt benåda,
evigt stark och ung. 
Underbara stjärneljus...


3. Rökelse min gåva är,
mer än människa han är.
Han ska prisas,
vördnad visas,
är all ära värd.
Underbara stjärneljus...  

4. Myrra ska han också ha,
salvan passar om han ska
blöda, kvida,
döden lida,
läggas i en grav. 
Underbara stjärneljus... 

5. Se hans härlighet gå fram,
Kung och Gud och Offerlamm!
Halleluja, 
halleluja
sjung nu hand i hand!
Underbara stjärneljus... 

Blev Ordet inte verkligt kött

1. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem växte i Maria då? 
Och var han inte verklig Gud,
vems välde framhöll Gabriel?

2. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem blev då lagd på halm och strå?
Och var han inte verklig Gud,
till vem sjöng änglar lov och pris?

3. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem var det Josef omskar då?
Och var han inte verklig Gud,
för vems skull steg en stjärna fram?

4. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem ammades av jungfrun här?
Och var han inte verklig Gud,
vem dyrkades av visa män?

5. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem lades då i Symeons famn?
Och var han inte verklig Gud,
vad såg den gamle saliggjord?

6. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem flydde till Egypten snart?
Och var han inte verklig Gud,
vem uppfyllde profetens ord?

7. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem döptes sedan i Jordan?
Och var han inte verklig Gud,
om vem sa Fadern "käre Son"?

8. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem fastade och frestades?
Och var han inte verklig Gud,
vem var det änglar tjänade?

9. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem bjöds till Kanas bröllopsfest?
Och var han inte verklig Gud,
vem gjorde vatten där till vin?

10. Blev Ordet inte verkligt kött,
vems händer bröt då fem små bröd?
Och var han inte verklig Gud,
vem mättade då tusentals?

11. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem sov på sjön Gennesaret?
Och var han inte verklig Gud,
vem kunde stilla vind och våg?


12. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem satt så trött vid Sykars brunn?
Och var han inte verklig Gud,
vem gav åt kvinnan livets dryck?

13. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem gick då här som en av oss?
Och var han inte verklig Gud,
vem gjorde alla underverk?

14. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem grät då Lasarus var död?
Och var han inte verklig Gud,
vem sa då: Lasarus, kom ut!  

15. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem hängde pinad på ett kors?
Och var han inte verklig Gud,
vem skakade då jordens grund?

16. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem led och dog bland rövare?
Och var han inte verklig Gud,
vem löfte gav om paradis?

17. Blev Ordet inte verkligt kött,
vems sår fick Tomas känna på?
Och var han inte verklig Gud,
vem var det Tomas nämnde så?

18. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem gjorde eld vid stranden sen?
Och var han inte verklig Gud,
vem fyllde näten helt med fisk?

19. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem var det då apostlarna
fick se bli tagen härifrån
till härlighet i himmelen?

20. Och var han inte verklig Gud,
vem tillbads då av änglarna,
till vem sa Fadern: "sätt dej här
på högra sidan av min tron"?