När Stefanos blir fängslad

1. När Stefanos blir fängslad,
då ger Guds Ande mod.
Han lämnar all sin ängslan
och vittnar med sitt blod
att Jesus, Frälsaren,
är den som kom till jorden
från Gud i himmelen.

2. Så fäster han sitt hjärta
vid Gud på korsets trä
och fruktar inte smärtan.
Han faller ner på knä.
"Förlåt dem vad de gör!"
Han ropar till sin Herre
och böjer sig och dör.

3. Tack Gud, för de martyrer
som följt i dina spår.
De ger oss tröst och styrka
när prövningen blir svår.
De är den goda sådd
som håller fast vid Jesus
till frälsningen är nådd.

4. Guds nåd som lyst från krubban
och skänks i Kristi blod
kan inga makter rubba.
Han ger martyrer mod
och bär oss i vår nöd.
Vårt liv är fäst vid Jesus
från dopet till vår död.

Text och copyright: Bertil Murray 2008 (58 år) - publ. med tillstånd.
 

Visste naturen, att världarnas Herre

1. Visste naturen att världarnas Herre
låtit sej föda i krubba och stall,
alla dess alster, så större som smärre,
skulle sej fröjda med himmelen all.
Lummiga ekar och dalar och lunder,
skuggrika parker på bördiga fält
skulle då lyssna till frälsningens under:
Skaparen uppslår på jorden sitt tält.

2. Visste min cittra att Gud i en linda
ligger och sover så sött som ett barn,
visste min harpa Gud låtit sej binda,
vilar i krubban på hö och på skarn,
själva de stämde sej, började klinga,
lockande alla att höra sitt ljud,
starka cymbalen sej själv skulle tvinga,
spela för himlen och lova vår Gud.

3. Kände den blinda och lomhörda världen
fröjden därav att Guds Son blivit född,
aldrig den sökte sin glädje i flärden,
aldrig den vore så trög och förströdd,
utan då tänkte båd´ gamla och unga:
glädjen i snarorna dåraktig är,
men när nu Jesus löst hjärta och tunga
ljude hans lov både fjärran och när'.

4. Märk vem som kommer att världen försona:
himmelen öppnas och Gud stiger ned!
Frihet och seger och rike och krona
gives med Sonen, se, Gud är ej vred!
Se hur de rika välsignelsens floder
släcker förbannelsens frätande glöd!
Märk vad det gäller att Gud blir vår broder,
löser från skulden, dess dom och dess nöd.

5. När jag den hemlighet rätt överväger:
Herren blir född och stängs in i ett rum
- fastän han snart ingen viloplats äger -
tanken blir matt, och min tunga blir stum.
Samlar jag än alla krafter i själen,
stilla till slut i förundran jag står.
Gud böjer ner sej och upphöjer trälen,
höghet, som ingen i världen förstår.

6. Se hur de äldste för tronen nedfaller,
häpnande här vid Guds vägar och råd!
Hör, hur den himmelska lovsången skallar,
när för oss arma förkunnas Guds nåd!
Lyssna, då änglarnas saliga skara
stämmer sin harpa att fira vår fest!
Skulle vi inte av hjärtat då svara:
var nu välkommen, vår himmelske gäst! 

7. Kom då, min Jesus, välkommen till jorden,
att i mitt ställe fullborda Guds lag,
så jag bland helgon får sitta vid borden,
Herre, en gång på fulländningens dag.
Du har ju tecknat mej på dina händer,
därför jag vet att jag rättsligt är fri,
lever på nåd och hur allting sej vänder
vet att för evigt jag lycklig skall bli!

Välkommen julafton, härliga, klara (Hell dig, julafton)

1. Välkommen julafton, härliga, klara!
Du tänder ljus uti hjärta och tjäll.
Lovsången ljuder från änglarnas skara,
genom århundraden hörd i kväll:
"Ära vare Gud i höjden, och på jorden frid,
människorna en god vilja, ära vare Gud!"
Välkommen julafton, härliga, klara,
du tänder ljus i vårt hjärta och tjäll.

2. Jesus är gåvan, given åt jorden,
Gud denna gåva åt syndare ger,
likasom midsommarsolen i norden
djupaste midnatt sin ljusglans beter.
"Och det folket som i mörkret vandrar

ser ett ljus,
över dem som bor i mörka landen skiner det."
Jesus är gåvan, given åt jorden,
Gud denna gåva åt syndare ger.

3. Jesus är gåvan: salighet, ära,
frälsning och liv uti honom vi fått.
Jesus, vårt julträd, frukter vill bära,
Jesus, vårt julbröd, ger oss allt gott.
"Ty ett barn är fött i dag,
en son oss given är,
vilkens herradöme varar och han heter Gud."
Jesus är gåvan: salighet, ära,
frälsning och liv uti honom vi fått.

Gud bor i ett ljus

1. Gud bor i ett ljus dit ingen kan gå, 
Gud kan vi ej se och inte förstå. 
Men Gud kommer hit, 
han vill vara här, 
så blir han ett barn som Maria bär. 

2. Ära vare dig, o Gud som är stor, 
att du kommer hit som vår lille bror. 
Ja, du kommer hit, 
du vill vara här, 
så blir du ett barn som Maria bär.

©Text: Margareta Melin 1969 (34 år), publicerad med tillstånd.
©Musik: Lars Åke Lundberg 1970 (35 år) [Av upphovsrättsliga skäl kan noterna inte publiceras här]